söndag 31 augusti 2008

Brödraskapet av John Grisham

John Grishams böcker kategoriseras helt korrekt i genren juridiska thrillers. Alla de alster jag själv läst eller sett som film har ingredienserna advokater, hjältar, offer samt skurkar. Ofta är det juristen själv som är antingen hjälten eller offret, och inte sällan är det staten eller någon polismyndighet som är skurken. Av dessa kryddor har t.ex. "Firman", "Pelikanfallet" och "Klienten" kokats ihop, och även "Brödraskapet" från år 2000 har mixats ihop på detta sätt.

Tre före detta domare sitter fängslade på den öppna anstalten Trumble i Florida. Dessa tre åldrade herrar och slagit sig in på den mycket fyndiga, men ack så illegala banan att utpressa rika herrar runt om i USA. Sättet de utför utpressningen på är genom att annonsera i tidningar om ”vänskap” för en påhittad ung och vacker intern som snart skall bli frigiven. De äventyrslystna, vanligen äldre herrar som svarar på annonsen dras sakta in i utpressarnas snara och tvingas betala för tystnad. Korrespondensen sköts av en lokal, halvt nedsupen advokat som genom att hjälpa domarna har lyckats tjäna in en hel del pengar.

Domarna och advokaten verkar ha hittat det perfekta sättet att bli rika, ända tills den dag en av de herrar som svarar på annonsen är kongressledamoten Aaron Lake. Nog för att det ser illa ut med en kongressledamot som har dessa böjelser, men nu råkar det också vara så att Lake är mitt uppe i valkampanjen för att bli USA: s näste president, och en sådan hemlighet får absolut inte komma allmänheten tillkänna. CIA, som i hemlighet försöker styra valet för att få Aaron Lake vald som president ger sig in i leken. En lek som närmar sig dödligt allvar.

Om man jämför "Brödraskapet", med t.ex. ovan nämnda böcker av Grisham så står sig denna ganska slätt. Det finns ingen tydlig huvudperson utan boken hoppar friskt mellan domarnas förehavanden i fängelset, advokatens alkoholdimmiga drömmar, kongressledamotens pågående valkampanj samt CIA: s planer och jakt på domarna. Detta gör att boken saknar en tydlig röd tråd som jag brukar uppskatta i John Grishams böcker. Den saknar dock inte spänning och driv och det märks även i denna thriller att Grishams egna juridiska bakgrund återigen kommer till nytta. Boken är definitivt läsvärd, men inte en av de bästa.

/Peter

Andra bloggar om:
, ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar