torsdag 30 augusti 2007

Gratis är godast

Nu har även jag förärats med ett förhandsexemplar av "Amberville" av pseudonymen Tim Davys. Boken utkommer först 2:a oktober (Bonniers), så nu har jag äntligen chansen att läsa en bok INNAN den kommer ut på marknaden.

Såg hos
Petra och Hans, att även de (och många andra) har fått erbjudandet, och dessa tipsade också att man via Adlibris nu har chansen att få Klas Östergrens "Fantomerna" alldeles gratis i och med att de fyller 10 år.

Ännu en gratisbok, who wants to miss that....och grattis förresten Adlibris.

/Belgarion

Andra bloggar om:
, , ,

onsdag 29 augusti 2007

Ännu fler böcker

Så börjar vardagen komma tillbaka som en envis bumerang, med jobb, möten och körövningar. Tänkte posta en recension i veckan, men det är frågan om jag kommer att lyckas. Det är inte klokt vad tiden går fort när hösten börjar närma sig och livet återgår till det normala igen efter sommarsemestern.

Nåja, att köpa böcker är dock fortfarande inte något problem, ytterligare 6 böcker har blivit inköpta sedan förra torsdagen vilket gör att det nu blivit 24 böcker i år. Den minnesgoda bloggläsaren kanske kommer ihåg att jag skulle försöka köpa färre böcker i år än förra året, men det kommer med all säkerhet att gå rakt åt skogen...

Förra fredagen kom "Läckan" av Colin Forbes och "Magiker och glas" med Stephen King. Dessa var väntade och efterlängtade.

Igår hade jag lite huvudvärk. Vad har då det med bokinköp att göra ? Jo, en bit från apoteket ligger ett antikvariat och då kan ni ju tänka er vad som hände....

Kom ut med mindre huvudvärk samt ytterligare två böcker. Är lite förtjust i Richard Adams, och hittade hans bok "Traveller" för endast 25 kronor. Could not miss that.

Som pricken över i:et så fick jag tag i en amerikansk förstautgåva av Stephen Kings "Needful Things" för ynka 60 kronor; gissa en som slog till.....=)

Ja, och så idag kom två Camilla Läckberg från Bokus; "Predikanten" och "Tyskungen". Det är ju fraktfritt den här veckan så vad kan jag göra.....

Nu har jag väl att läsa till någon gång 2020 i den takt som jag köper.

/Belgarion

Andra bloggar om:
, , ,

torsdag 23 augusti 2007

Torsdagssvammel

Tänkte svammla lite ikväll om hur livet lever här i min bokvärld.

Har nyss avslutat Harper Lees "Dödssynden (To Kill a Mockingbird)" som sägs vara den viktigaste amerikanska romanen någonsin (Harper Lee fick
pulitzerpriset för boken 1961).

Ja, det är en stark samhällsroman om den amerikanska södern på 1930-talet, men den viktigaste i USA....Nåja, en längre recension kommer inom kort.

Just nu är det den bästa författaren i USA som läses. Har kommit snart halvägs in i Stephen Kings "De öde landen", del 3 i "Det Mörka Tornet". Här snackar vi bok, vilket driv, vilket språk, vilken spänning....superlativen öser ner...

Några bokinköp har det också blivit på sista tiden (ännu en ny bokklubb, hjälp mig någon). Paketet med Camilla Läckbergs "Olycksfågeln" och Nora Roberts "Livsfarlig utsikt" damp ner i brevlådan igår. Imorgon kommer nog nästa bokpaket från Bokus också....Känns farligt nära förra årets 28 inköp. Attans...

Nåja, dags att gå till sängs för lite härlig bokläsning, Roland of Gilead, here i come.....

Antal lästa böcker: 15
Antal köpta böcker: 18
Antal kvinnliga deckarförfattare: 3
Antal ljudböcker: 1

/Belgarion

Andra bloggar om:
, ,

tisdag 21 augusti 2007

Gregorius av Bengt Ohlsson

För nästan ett år sedan läste jag Hjalmar Söderbergs eminenta roman ”Doktor Glas”, en roman från 1905 som beskriver Doktor Glas moraliska dilemma hur han skall hjälpa den sköna prästfrun Helga från den anskrämlige och elake prästen Gregorius.

Denne präst är nu huvudpersonen i Bengt Ohlsson roman med just namnet ”Gregorius”. Bengt Ohlsson har i denna roman, så att säga, vänt på steken; vi får med andra ord uppleva samma historia som i ”Doktor Glas” men ur prästens synvinkel.

Detta sätt att skriva en roman på är fullständigt genialiskt och vänder upp och ner på känslor och tankar på det mest fascinerande sätt När jag läst ”Gregorius” så får jag samma känsla som när jag läste Pär Lagerkvists ”Barabbas”, där vi från en åskådares ögon får uppleva Jesus korsfästelse istället för den traditionella, bibliska versionen.

Läsaren får i boken följa Gregorius uppväxt och hur han träffar den unga Helga, i vilken han blir djupt förälskad. Denna kärlek är inte helt problemfri eftersom han är så mycket äldre än henne; detta gör kärleken något skamfylld. De gifter sig i alla fall, men det visar sig snart att Helga inte alls trivs med situationen. Otroheten blir ett faktum, en otrohet som snart blir uppenbar för Gregorius. I stället för ilska och vanmakt fylls han av förtvivlan och självförakt, men också av ett förvirrat hopp om att hon åter skall bli hans. Han möter dock en annan kvinna som han tycker mycket om och han känner att livet kan te si annorlunda än det som varit.

Att läsa ”Gregorius” ur prästens perspektiv är som att vända kappan efter vinden. Den fullständiga aversion som jag hade mot Gregorius efter att ha läst Hjalmar Söderbergs roman, byts ut mot sympati och jag börjar förstå hans handlande och ser att det alltid finns två sidor på myntet.

”Gregorius” är Bengt Ohlssons sjunde roman sedan debuten 1984 och den belönades med Augustpriset 2004, samma år som den kom ut. Förutom författare är Bengt Ohlsson också bland annat en flitig krönikör i DN.

/Belgarion

Andra bloggar om:
, , ,

onsdag 15 augusti 2007

Ny King och Forbes

Nej, det gick nartuligtvis inte att hålla fingrarna i styr längre.....

Idag utkom fjärde delen i "Det mörka tornet - Magiker och glas" av Stephen King...och nu är den beställd från Bokus...

När jag ändå höll på så slank Colin Forbes senaste och sista bok "Läckan" ner i varukorgen. Colin Forbes dog ju i augusti förra året, så nu kommer ordet spökskrivare till sin fulla rätt (många misstänker att Forbes använde en sådan under de sista böckerna).

Jaja, där rök några hundralappar till. Men jag tvivlar inte en sekund på att det var väl använda pengar...

/Belgarion

Andra bloggar om:
, , ,

tisdag 14 augusti 2007

Vredens land av Wilbur Smith

Ett av nutidens stora förtryck av människan måste onekligen ha varit apartheidtiden i Sydafrika. Under närmare 50 år regerade och dominerade den vita minoriteten över den svarta majoriteten med hjälp av stränga lagar och våld. Detta är nog dagens uppfattning enligt de allra flesta.

Denna tid, eller rättare sagt från tidigt 50-tal till mitten av 1960-talet, beskriver Wilbur Smith i boken ”Vredens land” från 1987. Wilbur Smith har för många blivit känd genom sina historier om släkterna Courtneys och Ballantyne, och i denna bok får vi följa den ena släkten, Courtneys, under 15 år mitt i den infekterade apartheideran.

Läsaren får i boken följa Shasa Courtney, familjens överhuvud och hans strävan efter politisk makt och nya erövringar av företag. Vi får även följa hans kamp mot halvbrodern Manfred De La Rey som har samma politiska strävan. Dessa båda bröder och deras familjers historia tvinnas ihop och utgör en del av boken, med glamour, snabba bilar, vackra kvinnor och bittra fejder.

Den andra, och kanske viktigare berättelsen är en beskrivning av den svarta majoritetens kamp för frihet och här får vi följa Moses Gama, den svarta karismatiske ledaren som tillsammans med bland annat Nelson Mandela kämpar mot den vita överheten. Till en början genom ohörsamhet, en ohörsamhet som senare övergår mer och mer i våldsamma upplopp och attentat.

Trots att Vredens land ibland känns banal med all glamour kring släkten Courtney, så är boken samtidigt en skrämmande historia som känns väldigt verklighetstrogen, men utan att ta ställning. Tidpunkter och händelser är korrekta, även om själva händelseförloppet i många stycken är fiktiva. Detta är ett av Wilbur Smiths kännetecken, just att blanda fiktion och fakta. Med sitt afrikanska ursprung, född och uppvuxen i Nordrhodesia, beskrivs natur och människor på ett mycket målande sätt.

Intrigen mellan Courtneys och De La Rey är väldigt bra med många motsatta personligheter och Wilbur Smith lyckas på ett trovärdigt sätt skildra samhällsklimatet. Allt detta tillsammans gör att Vredens land är en mycket stark och bra roman.

/Belgarion

Andra bloggar om:
, , ,

måndag 13 augusti 2007

Instick

Ville bara hälsa på en stund och berätta att idag, äntligen, kom "Lisey´s berättelse" av Stephen King med posten.

Återigen en lycklig bloggare.

/Belgarion

Andra bloggar om:
, , ,

söndag 12 augusti 2007

Litteraturdebatter

Idag hade jag tänkt att skriva något om de pågående debatter som präglar kultur/litteratursidorna på våra stora svenska dagstidningar. Jag tänker då dels på Leif GW Perssons plumpa påhopp av Camilla Läckberg (snacka om att kasta sten i glashus, eller vad tror du GW), eller på Ernst Brunners rädsla för att inte få sälja så mycket han önskar. Eller varför inte Björn "Det är inte lätt att vá ödmjuk" Ranelids svar på Jan Guillous krönika och hans kritik av Liza Marklund.

Jag hade tänkt skriva om hur korkad diskussionen är, att ingen men också alla har rätt. Ja, det svämmar över av deckare just nu, kanske för mycket. Den kanske skuffar undan den "finare" litteraturen som det så snyggt heter. Men detta är ju faktiskt ett val som vi som läsare gör. Vill vi ha deckare så får vi deckare. Däremot så tycker jag debatten förs på sandlådenivå, GW:s påhopp på Läckberg är dåligt. Det fanns en artikel i veckan i
DN där Frans G Bengtsson hyllade Hjalmar Gullberg efter dennes genombrott som diktare. Det är så ni författare ska hantera varandra, det tycker i alla fall jag.

Fast denna debatt håller väl på att ta slut nu, för idag skriver samma
DN att det är slut med deckare i höst, så nu har ni chansen, Brunner och Ranelid.

Jag tänkte också skriva om debatten kring Maja Lundgrens nya bok, "Myggor och tigrar". Jag har inget emot Maja, men själv är jag tveksam till att man ska skriva en bok där man hänger ut folk med namn och allt. Alla gör sin egna subjektiva bedömning av andra människor och denna bedömning kanske inte alltid är korrekt, rent objektivt....

Sen kanske det är korrekt att kulturetablisemanget behöver en känga då och då, men kanske på ett bättre sätt....

Ja se, nu har jag faktiskt skrivit om dessa debatter, så nu ska jag lägga mig på sängen och fortsätta läsa Harper Lees "Dödssynden".

/Belgarion

Andra bloggar om:
, , ,

torsdag 9 augusti 2007

Nu är det gjort

Som en av de sista i Sverige (förmodligen) har jag nu lyssnat på min första ljudbok. Det tog lång tid men nu är denna enorma tröskel överstigen, och det gick alldeles utmärkt.

Stephen Kings debutbok, "Carrie" är det jag har lyssnat på. Denna hemska, men otroliga bok om Carrie White, skolans driftkucku som visar sig ha Telekinesiska krafter och hämnas på skolan och samhället på det mest bloddrypande sätt.

Det har mestadels blivit lyssnat under lunchpromenader på jobbet. Känner att det är otroligt svårt att koncentrera sig på att lyssna när jag gör andra saker, så lunchpromenaderna har varit ett bra sätt att ta till sig det jag hör. Måste säga att jag är positivt överraskad över detta medium för bokslukande. Fantasin och "bildspelet i huvudet" framträder tydligare när jag lyssnat, och jag har en känsla av att komma ihåg boken bättre än om jag skulle läst den.

Har redan laddat min iriver med en ny ljudbok av The King, denna gång blir det "Eldfödd", hans tredje bok. Förhoppningsvis ska den lyssnas ut lite snabbare än "Carrie".

/Belgarion


Ps. Jag har nu placerat min blogg i Gävle Ds.

Andra bloggar om:
, ,

tisdag 7 augusti 2007

Skänk åt den fege en hingst av Peter Mosskin

Stephen King skrev för cirka 10 år sedan två böcker med namnen ”Desperation” och ”Väktarna”, den senare under sin pseudonym Richard Bachman. Dessa båda böcker är till det yttre två helt olika skräckromaner, men när man läser dem så inser man snart att samma människor dyker upp i båda böckerna, men i olika skepnader.

Det är dessa böcker jag tänker på efter att ha läst Peter Mosskins ”Skänk åt den fege en hingst” från 1994. Att tankarna går till Stephen King beror på Mosskins upplägg av boken, som är uppdelad i två separata berättelser där samma personer finns med men i olika roller eller skepnader.

Detta är dock den enda liknelsen till Stephen King, för denna roman är sannerligen ingen rysare eller thriller. Läsaren får inledningsvis följa en mans efterforskningar efter sin farmors historia och hennes namn. Efterforskningarna leder till Saloniki, och här serveras vi en historia kring den judiska flickan Channah som växer upp tillsammans med sin far och kvinnan Sofia. Vi får följa familjens liv i sin by, och vi får också träffa den rike ryska officer som sedermera gifter sig med Channah och tar henne med till Sankt Petersburg. Men är detta den rätta historien? Kanske, eller kanske inte.

Som läsare kommer vi åter tillbaka till mannen som gör sina efterforskningar, och nu hittar han en annan väg och en annan historia. Denna gång serveras historien om samma judiska flicka, Channah, som nu lever fattigt med sin far och samma Sofia i den vitryska byn Vitebsk. Här träffar Channah en skräddare som hon gifter sig med och flyttar till Kronstadt, en flottbas vid finska viken.

Vilken historia som är sann får vi aldrig riktigt veta, boken slutar med att Channah flyr tillsammans med sin familj för att komma ifrån det gryende judehatet som sprids i ryssland. Destinationen är mot Sverige, men hur det går får man som sagt inte veta i denna bok. ”Skänk åt den fege en hingst” ingår dock i en trilogi, så den fortsatta händelseutvecklingen finns i ”Glöm inte bort att jag finns” från 1997 och ”Där stäppen tar slut” från år 2000.


”Skänk åt den fege en hingst” är en mycket poetisk och vackert skriven roman. Tyvärr är detta det enda positiva omdömmet, för samtidigt är den väldigt svår med korta, avhuggna meningar som gör att boken blir väldigt svårläst. Det känns också som att Mosskin skrivit boken samtidigt som han tänkt ut handlingen vilket gör att man ständigt förlorar sammanhanget.

/Belgarion

Andra bloggar om:
, ,

söndag 5 augusti 2007

Målkontroll

Söndag, en helgdag med vackert väder som omväxling. Ja bättre än så här blir det nog inte.

Har kunnat ligga och sola och bada för kanske 5:e gången i år. Kroppen mår bra, fast det gör inte gott med illröda axlar, tillika rygg och bröst. Men jag antar att det är smällar man får ta...=)

Så här i kvartal tre så kan det passa med lite statistik för målen inför 2007, dvs att läsa minst 20 böcker (19 förra året), köpa färre böcker än förra året (28), samt att läsa 5 deckare skrivna av kvinnliga författare. Hur ser det då ut ?

Antal lästa böcker: 13
Antal köpta böcker: 15
Antal kvinnliga deckarförfattare: 3


Som det ser ut finns chansen att nå alla mål jag satt upp. Gött......

/Belgarion

Andra bloggar om:
, ,

torsdag 2 augusti 2007

Läsningen sedan påsk

I mitt förra inlägg nedvärderade jag min läsförmåga totalt, genom att påstå att jag bara läst 4 böcker sedan i påskas. Hmmphhh, jag har för sjutton läst hela 6 böcker.

Fatta hur många recensioner jag ligger efter med....

Hur som helst så kommer här en kort sammanfattning av dessa böcker.

Andra delen i Stephen Kings epos Det mörka tornet - "De tre blir dragna" är den stjärna som lyser klarast på bokhimmelen. Den var så bra, så att jag nästa började om på den efter att den var utläst. Helt fantastisk....

Har även hunnit med en till bok från tema-07 med Liza Marklunds "Paradiset". Måste medge att jag var lite tveksam inför Liza, av orsaker jag inte har en aning om. Men ack vad jag bedrog mig, boken var väldigt spännande och suget efter mer Liza Marklund växte.

Andra delen av Lian Hearns saga om klanen Otori, "På kudde av gräs" blev också avklarad. Kanske inte samma kvalitet som den första boken, men helt ok.

Clive Barkers ungdomsböcker "Abarat",
första och andra delen har slunkit ned i bokmagen. Barker är väl mest känd som en rysar-författare, men har här lyckats med att skriva en serie spännande ungdomsfantasy. Hörde att det ska bli både en trea, fyra och femma i serien om Abarat, det ser jag fram emot.

Slutligen, som en liten desert, har Wilbur Smiths "Vredens land" avnjutits. Ja, avnjutits är kanske fel ord om en riktigt otäck bok som behandlar Apartheid i Sydafrika under 50- och 60-talet när det var som värst.

Som sagt, det blev allt en liten hög böcker ändå.

Just nu skall jag precis påbörja "Dödssynden - To Kill a Mockingbird", den amerikanska klassikern från 1960 av Harper Lee. Ser jag verkligen fram emot.

Som avrundning lär jag väl "hinta" lite om två nya King-böcker som kommit/kommer ut i augusti. I går kom "Liseys berättelse" och den 15 kommer del fyra i Det mörka tornet - "Magiker och glas". Missa för allt i världen inte dessa, det kommer inte jag att göra...

/Belgarion

Andra bloggar om:
, ,